Nu har jag precis kommit hem från Smillas dop. De var jättefint. Hon var så duktig, grinade ingenting i kyrkan. Däremot glömde jag helt bort mig var jag var och la av ett högt och tydligt "åh fy faaaan" på vägen ut och med prästen inte alls för många meter ifrån mig. Hoppas han inte hörde hehe. Det är så typiskt mig att råka säga bort mig sådär, gör det alltid. Antar att det bara är en del av mig charm haha

Johan, Sara & Smilla :)